Paul Oscarsson, 90 bra år!
I torsdags kväll kom samtalet ifrån mamma som man aldrig vill ta, hon berättade att min älskade farfar hade gått bort.. Allt kändes så fel, i lördags var nämligen jag, pappa och marcus på sjukhuset för att hälsa på farfar som hade fått lunginflamation. Han verkade då redan piggare men ändå sliten. Farfar var fortfarande klar i huvudet och satt och prata om skog och allt annat sånt som alltid kommer upp när man samlar han, pappa och marcus i samma rum, så när mamma berättade att han dött så var det svårt att fatta.. Farfar har alltid varit gammal i mina ögon, när jag föddes var han redan 72 år och man har aldrig sett att han åldras. Men han har alltid varit pigg och tagit hand om sig själv i sitt stora gula hus! Därför är det svårt att fatta att han nu är borta!
Men farfar har haft 90 bra år och jag är mycket tacksam för att han har funnis i mitt liv i 18 år!
Men många tankar faller ändå på min syster i Kanada, det är i lägen som detta man önskar att hon var hemma hos resten av våran familjen, för vi saknar henne!
Detta är farfar och farmor julen 2008!
kommer kännas tungt när julen kommer och du inte är där du brukar vara!
<3
